Hur anläggs ängen?

För att snabbare få blommor på ängen kan sådden kompletteras med plantering av ängsplantor.

Välj en solig växtplats med en inte alltför näringsrik jord. Undvik jord som innehåller besvärliga rotogräs (nässlor, kirskål, tistlar, kvickrot etc.)

En mer utförlig beskrivning om hur man anlägger och sköter ängar kan laddas ner här.

Här kan du ladda ner en broschyr med Tips och råd om anläggning och skötsel av ängar.

Jordbearbetning

Sådden av ängsfrö lyckas bäst om marken inte är för näringsrik. Speciellt höga kvävehalter är negativt, eftersom högvuxna näringsgynnade arter gynnas på de småväxta arternas bekostnad. Även höga fosforhalter har negativ inverkan på ängsfloran. Dessutom får jorden inte innehålla fleråriga ogräs som tistlar, kvickrot, nässlor och kirskål. För att reducera förekomsten av fleråriga ogräs kan marken hållas i öppen träda säsongen före insådd. (Se även tips om ”ogräsrik jord”).

Att så ut fröet i en befintlig gräsyta fungerar inte. Gräset kväver de små örtplantorna. En lösning kan vara att ta bort gräset och dess rötter i rutor (minst 100 x 100 cm) och så ängsfrö i rutorna.

Bäst är att börja med bar jord utan gräs. Om jorden är näringsrik finns olika metoder att utmagra jorden:

1. Odla en näringsupptagande gröda t.ex. potatis en säsong för att med skörden av denna plocka bort näring ur jorden

2. Gräva bort det översta matjordslagret och anlägga ängen på den underliggande magra alven. Om endast en del av matjorden tas bort kan man djupplöja för att få upp den magrare alvjorden.

3. Påföra magra jordmassor

Jämna till jorden med kratta och förbered en såbädd.

Sådd

Bästa tidpunkt för sådd är augusti-september, för södra delarna av landet fungerar även oktober. En tidig vårsådd i april-maj går också bra, men vid sådd under försommar krävs oftast bevattning om det blir torrt under sommaren. En del frö t.ex. gullviva och höskallra behöver kyla för att gro och dessa gror då inte första året vid en vårsådd.

Eftersom utsädesmängden är låg (3 g/m²) bör fröet blandas in i ett fyllnadsmaterial som till exempel sågspånsmjöl, vetekli eller sand för att få en jämn fördelning av fröet på ytan. Fröet kan sås för hand eller med maskin. Vid sådd av större ytor delas ytan in i mindre sektioner och även frömängden delas upp, så att den blir jämnt spridd på ytan. Se till att fröet inte hamnar för djupt utan myllas mycket lätt med kratta eller gallervält.

Ogräsrik jord

Om din jordlott innehåller besvärliga ogräs, så är inte hoppet om en äng ute. Det finns ett knep att ta till. Det blir lite dyrare, men det kan det vara värt för att byta ut ogräset mot en blomsteräng.

Slå av ogräset med lie eller gräsklippare och ta bort det. Jämna till ytan hjälpligt så att gropar, stubbar och vassa stenar försvinner. Täck marken med en fiberduk, typ Plantex eller liknande kvalitet. Vik ihop skarvarna dubbelt och var noga med att det inte finns några hål i skarvarna. Se upp så att inga vassa föremål skadar fiberduken.

Täck fiberduken med 10-15 cm mager väldränerad jord (undvik lera). Sedan är det bara att så, se ovan.

Se bilder från utläggning av fiberduk och sådd.

Skulle marken luta mycket så det finns risk för att jorden glider av fiberduken, så kan man armera jorden med ett kokosnät (2 cm jord + kokosnät + 2 cm jord).

Ett alternativ till detta, om man inte vill lägga en fiberduk i jorden, är att täcka jorden med svart plast eller presenning och låta det ligga i två växtsäsonger. Därefter när allt ogräs har kvävts kan ytan sås som ovan.